Den Internationella dagen för kvinnor och flickor i vetenskap firas den 11 februari. Dagen firas för tionde året, sedan 2015.
Fler kvinnor och flickor behöver vara representerade i naturvetenskapliga ämnen. Det är avgörande för förverkligandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Jämställdhet är en global prioritering.
Cancerforskningsfonden i Norrland har i år gjort en extra satsning på 75 miljoner till cancerforskare. Anslagen har fördelats till tio olika projekt och hälften av projekten leds av kvinnor och i de andra fem finns det också kvinnliga forskare.
Ni kan läsa mer här om forskarna och om samtliga forskningsprojekt och deras tio projektledare.
Bilder hämtade från Umeå Universitet. Fotograf: Mattias Pettersson
https://www.altinget.se/…/eu-kommissionar-ivanova-fler…
Världscancerdagen 4 februari 2024 – ett globalt initiativ som förenar miljontals människor runt om i världen varje år.
Dagen initierades 2000 av den internationella unionen mot cancer för att öka medvetenhet och kunskap om cancerrisker samt åtgärder för att bättre förebygga, upptäcka och behandla sjukdomen.
I år är det tredje och sista året av kampanjen ”Close the care gap”. Denna kampanj engagerar cancerpatienter, organisationer, beslutsfattare, yrkesverksamma och allmänheten för att minska de många ojämlikheter som finns inom hälso- och vården. Samt de hinder många som drabbats av cancersjukdom stöter på, när de försöker få tillgång till cancervård, att få den vård de behöver.
2024 handlar om att engagera världsledare att prioritera cancer, anta strategier för att adressera ojämlikhet och avsätta resurser för att säkerställa att ingen dör av en förebyggbar och behandlingsbar cancer.
https://www.uicc.org/news/less-one-month-until-world-cancer-day-2024
https://www.instagram.com/worldcancerday/ https://www.instagram.com/uicc_official/
https://www.facebook.com/worldcancerday
https://wwwfacebook.com/uicc.org
I Sverige finns Nätverket mot cancer består av nationella cancerprofilerade patient- och intresseorganisationer i Sverige samt har ett särskilt Advisory board för medicinsk expertis bestående av erkända cancerexperter.
En satsning som är möjlig tack vare gåvor och testamenten.
Styrelsen för Cancerforskningsfonden Norrland har fattat beslut om den enskilt största satsningen på cancerforskning i norra Sverige. Tio forskningsprojekt får dela på 75 miljoner kronor.
Den stora satsningen möjliggörs tack vare generösa givare som genom gåvor eller testamenten skänkt bidrag till fonden. Cancerforskningsfonden Norrland har ytterst små egna kostnader för administration och därför kan medlen användas för cancerforskning och inget annat, helt enligt givarnas vilja.
Följande projekt har beviljats:
Forskargrupp S Harlid, M Domellöv, K Dembrower, MT Vinnars, J Martin, A Oudin
Projektet undersöker hur fostret kan påverkas av exponeringar som sker under en kvinnas graviditet, en period då känsligheten för yttre påverkan är hög. Fokus är att öka förståelsen om och hur olika miljöexponeringar under graviditeten påverkar en kvinnas risk att drabbas av bröstcancer.
Forskargrupp M Johansson, J Nilsson, S Jacobsson, P Soda
Lungcancer är den främsta orsaken till cancerdöd i Sverige. Tidig upptäckt och tidig identifiering av återfall efter primärbehandling är avgörande för att förbättra överlevnaden. Det övergripande syftet projektet är att utveckla individuella tumörbiomarkörer med hjälp av artificiell intelligens (AI) baserade bildanalysmetoder i kombination med analys av i blodet cirkulerande tumör-DNA och proteiner från tumören.
(biomarkörer i blod och vävnad)
Forskargrupp B van Guelpen med medarbetare
Tjocktarmscancer är den näst vanligaste cancerformen hos män och kvinnor globalt, och drabbar ungefär en av tjugo personer under deras livstid. Om den upptäcks i ett tidigt skede är prognosen god. Gruppen vill nu finna nya strategier för förebyggande och tidig upptäckt. Blodprov kan vara ett enkelt sätt för tidig upptäckt och bli ett viktigt komplement till både precisionsscreening av riskpersoner och till att komplettera eller ersätta analyser av avföring. Med olika analyser av gener/proteiner från olika regionala, nationella och internationella biobanker som Västerbottens biobank vill man finna möjliga tidiga markörer för upptäckt av cancer i tarmen. Sökanden har identifierat över 1000 individer som drabbats av tjocktarmscancer där det finns prover många år före insjuknandet.
Forskargrupp B Melin, M Sund, A Dahlin, E Häggström-Gunfridsson, W Wu, E Thysell, R Rosenquist-Brandell, B van Guelpen, A Idahl
Forskargruppen använder sig av de sedan många år insamlade 100 000 tals prover från Västerbottens biobank. Fokus är på de individer som drabbats av cancer och där det finns prover många år före insjuknande. Syftet är att skapa en genetisk karta över Västerbottens befolkning och få robusta analyspaneler (gener) för tidig upptäckt av cancer i befolkningen.
Forskargrupp T Nyholm, A Garpebring, G Heilemann, T Löfstedt, K Söderkvist
Inom projektet vill man utveckla modeller i realtid med hjälp av bland annat artificiell intelligens för att förbättra strålbehandlingen genom att ta hänsyn till rörelser och förändringar av kroppens organ samt biologi. Detta ger stora möjligheter att bättre behandla tumören och samtidigt minska skadliga effekter av strålbehandlingen på normala organ.
Forskargrupp S Degerman, F Späth, M Hultdin
Målet med projektet är att förbättra tidig diagnos, förfina förutsägelser om sjukdomsförsämring, förbättra kunskapen om riskfaktorer och individualisera behandling av elakartade tumörer (leukemier) som drabbar benmärg och blodets celler.
Forskargrupp H Hedman, U Ottander, P Israelsson, M Båtsman, D Lindquist
LRIG-proteiner upptäcktes vid onkologiska forskningslaboratoriet vid Umeå universitet. Den mänskliga LRIG-genfamiljen omfattar tre gener som kodar för tre membranproteiner (LRIG1–3). LRIG1 fungerar som en tumörsuppressor i olika vävnader och har även visats vara en prognostisk indikator i olika cancertyper, inklusive livmoderhalscancer och äggstockscancer. Projektet syftar till att utforska de detaljerade molekylära mekanismerna bakom den tumörundertryckande funktionen hos LRIG-proteiner, utvärdera nya biomarkörer i gynekologiska cancerformer och identifiera nya molekylära sårbarheter i behandlingsresistent äggstockscancer som kan leda till bättre behandlingar.
Forskargrupp D Öhlund, C Patthey, E Chorell, S Wilson, O Franklin, U Ahlgren
Bukspottkörtelcancer (pankreascancer) är den tredje vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall och förväntas bli den näst vanligaste år 2030. Det finns ett akut behov av och förbättrad förståelse för biologiska mekanismer, tidigare diagnostik och behandling för att vända denna trend. Forskargruppen vill bilda ett starkt nätverk mellan olika experimentella och kliniska forskargrupper som tidigare inte samarbetat. De olika delprojekten vill utröna betydelsen av tumörens stroma (stödjevävnad med celler) för behandling av bukspottkörtelcancer, studera molekylära vägar som är involverade i nervers och tumörers interaktioner, och identifiera medel för att blockera dessa vägar och förbättra sjukdomsutfallet. Dessutom är målsättningen att förbättra förståelsen för tidiga metaboliska förändringar i vävnad och blod samt att söka identifiera riskgrupper för pankreascancer.
(tarmbakterier och markörer)
Forskargrupp R Palmqvist, U Gunnarsson, B Sitohy, I Ljuslinder, S Edin
Cancer i tjocktarmen är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige med ca 6000 personer nya fall per år och ca 35% av dessa patienter kommer att dö av sin sjukdom. Förhoppningen med studierna är att finna bättre markörer som kan förutsäga risken (identifiera prediktiva markörer) för en elakartad cancer och även kan ge nya infallsvinklar till behandling av tjocktarmscancer. En intressant del som projektet har fokus på är att studera hur floran av tarmbakterier (kallad mikrobiom) kan spela i uppkomsten av cancer och om variationen i tarmbakterier mellan olika individer kan påverka effekterna av en cancerbehandling.
Forskargrupp P Wikström, A Josefsson, C Thellenberg-Karlsson, E Thysell, M Landström, P Fransson, S Strandberg, S Crnalic, T Nyholm
Forskargruppen har tidigare visat att metastaser (spridda tumörer) från prostatacancer har en varierande biologi och med olika förutsättningar att motstå effekter av behandling. Nu vill forskargruppen finna metoder att förbättra behandlingen av patienter med metastaserande prostatacancer genom att justera behandlingen utifrån metastassubtyp. Man vill också se om det är möjligt att tidigt upptäcka små metastaser innan de kan upptäckas med dagens metoder.
Priset tilldelas av Cancerfondens forskningsnämnd för hennes betydande forskning inom prostatacancer. Professor Maréne Landströms forskning har bidragit till förståelsen och behandlingen av denna allvarliga sjukdom. Landström har även varit mottagare av forskningsanslag från Cancerforskningsfonden i Norrland.
Det prestigefyllda priset tilldelas henne under en direktsänd TV-gala med namnet ”Sjung tillsammans mot cancer”, arrangerad av Cancerfonden. Evenemanget äger rum ikväll klockan 20:00 och är en hyllning till Landströms enastående insatser inom prostatacancerforskningen.
Bild hämtad från Umeå Universitet. Maréne Landström, professor/överläkare vid Institutionen för medicinsk biovetenskap Fotograf Mattias Pettersson.
Läs mer här https://www.umu.se/…/umeaforskare-utsedd-till-arets…/
Vårt varma tack till High Coast Car Meet som samlat in 63.169 kr!
High Coast Car Meet är en ny startad ideell förening som anordnar en bilträff för hela familjen där alla intäkter går till välgörenhet. Nyligen genomfördes en sådan träff och i samband med detta insamlades tillsammans med sponsorer 63.169 kr! Föreningen tackar alla företag och personer som ställt upp. Det var totalt 54 företag som stöttade på olika sätt med bidrag, priser m,m.
Från vänster:
Tim Hägglund, Emma Grönlund, Marlene Grönlund, Sari Ylönen, Örjan Lundquist, Simon Johansson, Christian Norvall
Frånvarande Emil Hägglund
Vill du veta mer om High Coast Car Meet, så finns de på Facebook, Instagram och hemsida highcoastcarmeet.cybersite.nu (under uppbyggnad)
Cancerforskningsfonden i Norrland utlyser 50 miljoner kronor att fördelas på fem till tio, 5 åriga forskningsprojekt.
Ansökningsprocessen sker i två steg:
I första omgången görs ansökan i form av ett projektförslag som lämnas in senast 2023 09 01 och som skrives enligt särskild instruktion (bilaga 1, projektförslag).
Projektförslagen utvärderas av Cancerforskningsfonden i Norrland med hjälp av särskilt utsedda sakkunniga, som lämnar förslag till styrelsen. Styrelsen fattar därefter beslut och meddelar de sökande vilka projekt som går vidare för att lämna fullständiga ansökningar.
Den fullständiga ansökan ska lämnas senast 2023 10 30 och skrivas på särskild blankett (bilaga 2, fullständig ansökan, för denna ska fondens mall för projektansökningar användas – men med särskilda instruktioner). Efter sakkunniggranskning beslutar Cancerforskningsfonden om tilldelning senast 2024 03 01.
Målsättningen med denna utlysning är att långsiktigt stärka framgångsrik klinisk cancerforskning i Norrland. Även om fokus är att ge möjlighet att tillvarata de värdefulla egenskaper som byggts upp inom cancerforskning i norra Sverige ses också positivt på samarbeten med andra forskare nationellt och internationellt. Med sådan cancerforskning menas projekt som tydligt inriktas mot förbättrad diagnostik och/eller förbättrad behandling av cancersjukdomar. Cancerforskningsfonden i Norrland avser med denna utlysning stödja projekt där flera forskare samarbetar för att gemensamt kunna lösa en större forskningsuppgift med tydlig klinisk relevans.För projekt som tilldelas medel görs efter 30 månader en halvtidskontroll där projektets progress värderas av sakkunniga. Medel för de sista 2 åren av projektet tilldelas först när progress godkänts.
För mer information klicka här
Vårt varma tack till Handbollsklubben i Härnösand som samlat in 65.000 kr!
Den 4 februari 2023 ordnades en handbollsmatch mellan Härnösand och Lillpite. Intäkter från matchen skänktes till Cancerforskningsfonden Norrland. Pengarna kom från biljettintäkter och bidrag från sponsorer. Checken överlämnades till Bertil Nordkvist, styrelseledamot i Cancerforskningsfonden Norrland.
Nu gör Härnösands handbollsklubb en insats mot för att förebygga cancer. Till hemmamatchen den fjärde februari gör klubben en insamling tillsammans med sponsorer för att kunna ge stöd till cancerforskning i Norrland.
– Efter en hemmamatch hade vi en lagfest, då vi började prata om cancer. Det visade sig att nästan alla i laget kände någon som hade cancer. Bland annat har två av spelarna förlorat en förälder i cancer, berättar Johanna Ullsten som tillhör HHK:s A-lag.
Man bestämde sig för att i samband med nästa träning diskutera vad man som lag kan göra.
– Vi fick många idéer så nu jobbar vi för att samla in pengar i samband med hemmamatchen mot Lillpite, säger hon.
Bland annat har man fått sponsorer som lovat att bidra med 50 kronor per mål i matchen. Och blir det då 60 mål, vilket inte är omöjligt så blir det 3000 kronor per sponsor.
– Andra sponsorer har gått in med en summa pengar oavsett hur många mål som görs, berättar hon.
Man har också fått gåvor från olika företag så man kan arrangera lotterier där pengarna oavkortat går till insamlingen.
Dessutom har föreningen fått sponsorer för matchkostnaderna så alla biljettintäkter kan gå till cancerforskningen.
Nu hoppas klubben på stor publik och flera sponsorer så man an få in 30-40 000 till cancerforskningen i Norrland.
– Lyckas vi vill vi gärna bjuda med någon representant och lämna över pengarna i samband med en kommande match, säger Johanna Ullsten som är vänstersexa i HHK.
Men det inte bara A-lagets spelare som engagerat sig.
– Vi har fått stöd av ungdomslagen som kommit med förslag på tänkbara sponsorer. Lagen kommer även under matchen hjälpa oss med saker runt omkring matchen. Så det här är nu hela föreningens angelägenhet.
Och sammanhållningen har alltid varit bra i Härnösands handbollsklubb. Nu hoppas föreningen på en stor publik och en målfest i samband med mötet med Lillpite. Det lär bli en spännande match eftersom Lillpite är det enda lag som hittills besegrat HHK denna säsong.
– Men vi spelar för att vinna och ska göra allt för att Lillpite inte ska gå segrande från Öbackahallen.
Men det allra viktigaste är att man får in mycket pengar. Kampanjen tillsammans mot cancer har redan samlat många miljoner.
– Vi vill göra vår del och hoppas att få in mycket pengar till cancerforskningen i Norrland, säger Johanna Ullsten.
Medarbetare på SCA har även 2022 valt att skänka julgåva till Cancerforskningsfonden Norrland. Gåvan på 870.000 kr är mycket uppskattad och blir ett stort bidrag till forskningen. TACK!
Cancerforskningsfonden Norrland och Lions Cancerforskningsfond satsar gemensamt 2023 13 miljoner kr på cancerforskning till forskare i norra Sverige. De största medlen går till forskare vid Umeå Universitet och Norrlands Universitetssjukhus, men även till viktiga patientfokuserade projekt till andra kliniker i norra Sverige som bedriver cancervård och forskning. Bland alla projekten som nu erhållit medel kan nämnas följande;
Harlid Sophia. Miljön under graviditeten och risk för bröstcancer före 50 års ålder
Bergh Anders. Förbättrad tidig diagnostik av aggressiv prostatacancer
Josefsson Andreas. Precision medicine for prostate cancer patients in the early phase of metastatic prostate cancer
Lundholm Marie. Immunoprofilering: Nya biomarkörer eller terapeutiska mål för prostatacancer?
Widmark Anders. Förlängd uppföljning av Phase III study of HYPO-fractionated Radio Therapy of intermediate risk localised Prostate Cancer (HYPO-RT-PC)
Grefve Josefine. Image based risk assessment of localized prostate cancer
Järemo Helena. MicroRNAs of relevance for prostate cancer progression and therapeutics
Notstam Kristina. Individualiserad strålbehandling vid högrisk prostatacancer
Edin Sofie. Immune profiling of colorectal cancers – mechanisms of immune evasion in prognosis and therapy
van Guelpen Bethany. Etiology, risk prediction and early detection of colorectal cancer
Gunnarsson Ulf. Systeminflammatorisk reaktion vid colorektal cancer
Ling Agnes. Diagnostic characteristics of serrated lesions of the colorectum
Landström Marene. Uptake of therapeutic antibody in a CRPC preclinical model using PET and initial tests of a tagged human colorectal cancer cell line in preclinical experiments
Sitohy Basel. Prognostic biomarkers in colorectal cancer for potentially enhancing treatment strategies
Löwenmark Thyra. The microflora of the large intestine in colorectal cancer development and progression
Sai San Moon. Antibiotics and risk of colorectal cancer: Population-based registry studies
Espona-Fiedler Margarita. Targeting cFLIP to overcome Gemcitabine resistance in pancreatic cancer
Franklin Oskar. Pankrescancerorsakad diabetes – studier av bakomliggande mekanismer
Öhlund Daniel. Targeting Tumor-stromal Interactions in Pancreatic cancer
Garpebring Anders. Nästa generation kvantitativ magnetresonansavbildning för individualiserad strålbehandling
Nyholm Tufve. Correlations between histopahtology and PET/MR (PAMP-study)
Sandgren Kristina. Radiological evaluation of PSMA-PET, mpMRI and ACE-PET with histopathology as references standard
Soda Paolo. Esploiting AI to Address the Need for More Data in Medical Imaging in Radiation Therapy
Wallsten Elin. Optimering av (68Ga)PSMA-PET för dosplanering inför strålbehandling av prostatacancer
Hellström Max. Next generation quantitative magnetic resonance imaging for individualized radiotherapy
Näsmark Torbjörn. Utveckling av ett kliniskt arbetsflöde med DECT vid dosplanering inför protonbehandling
Simkó Attila Tibor. Improving methods in radiotherapy using deep convolutional neural networks.
Fahlén Anneli. Forskningssjuksköterska, Sundsvall
Hajdarevic Senada. Hur går det för dig+ Sjuksköterskeledda proaktiva telefonuppföljningar med patienter efter att primär cancerbehandling avslutats stärker patienterna och förbättrar deras livskvalitet
Martinsson Lisa. Smärtskattning för patienter med cancer inom palliativ vård – validitet, reliabilitet och användbarhet av Abbey Pain Scale
Strigård Karin. Stomi vid cancer – Hur kan vi göra livet lättare?
Lindquist David. När är det mest lämpligt att fatta behandlingsbeslut hos patienter med obotlig cancer?
Tegenborg Sussi. Smärtskattning för patienter med cancer inom palliativ vård – validitet, reliabilitet och användbarnhet av Abbey Pain Scale
Widgren Ylva. Betydelsen av ospecifika behandlingsfaktorer i vårdmötet för patienters behanldingseffekter på emesis, livskvalitet och arbetsförmåga i cancervård
Idahl Annika. Chlamydia trachomatis and pelvic inflammatory disease; Impact on risk and survival of epithelial ovarian cancer
Lindquist David. Role of LRIG proteins and overcoming treatment resistance in ovarian cancer
Ottander Ulrika. Immunosuppressive mechanisms and their role for endometriosis-associated ovarian cancer
Strandberg Sara. Prognostic and diagnostic added value of medical imaging in staging and treatment planning of advanced gynecological cancer (PRODIGYN)
Husam Oda. The importance of the LRIG proteins in human cancers
Nilsson Jonas. Discobery of hidden neoantigens in extrachromosomal DNA for the use in therapeutic RNA vaccination against solid tumours
Wilson Sara. Axon guidance molecules and nerve-tumor interactions
Jonsson Sebastian. Identification and validation of early metabolic markers of malignant glioma
Nissen Itzel. Long-range gene regulation and 3D organization of the glioblastoma genome
Rosenbaum Adam. The heritability of glioma: A multi-omics approach
Gunhaga Lena. Evaluate metastatic aggressiveness and identify metastatic-related mechanisms in human cancer cells
Hedman Håkan. Reglering av BMP-signalering via LRIG-proteinger
Degerman Sofie. Bioinformatisk analys av storskaliga dataset inom hematologiska maligniteter
Hemmingsson Oskar. Genetic- and chemical screens in C. elegans to identify suppressors of oncogenes in the MAPK-pathway
Häggström Christel. Upprepade urinvägsinfektioner och samband med detektion och överlevnad av urinblåsecancer
Hörnblad Andreas. MeRAS Project: Metabolic Regulation of Alternative Splicing
Mei Ya-Fang. Novel Oncolytic Replication-Competent Adenovirus 11p Vectors for Human Cancer Therapy
Nylander Karin. Studies of squamous cell carcinoma of the mobile tongue focusing on potential age dependent differences in ethanol metabolism and the use of artificial intelligence in prediction of recurrence
Söderkvist Britta. Hedgehog signaling as a target for cancer treatment
Degerman Sofie. Prognostisk och biologisk relevans av apigenomet vid T-cells maligniteter hos barn och vuxna
Carlund Olivia. Genetic and epigenetic analysis of hematological cells in telomere-related diseases, in normal cellular aging and in hematological malignancies
Sara Strandberg. Prognostic and diagnostic added value of medical imaging in staging and treatment planning of advanced gynecological cancer (PRODIGYN)
Prognostiskt och diagnostiskt tilläggsvärde av bilddiagnostik vid stadieindelning och behandlingsplanering av gynekologisk cancer (PRODIGYN)
Bilddiagnostiska metoder som magnetresonanstomografi (MR) och datortomografi (CT) kan användas vid primär bedömning av sjukdomsstadium samt inför stråldosplanering och behandlingsuppföljning av patienter med gynekologisk cancer. Positronemissionstomografi med kombinerad CT (PET/CT) är ytterligare en metod som används för bedömning av tumörspridning. Den lovande metoden PET/MR kan användas för bedömning både av lokal tumörutbredning och tumörspridning, dock ännu med begränsad tillgänglighet. Flera studier talar för att PET-informationen också kan ha prognostisk betydelse. Denna studie, med en retrospektiv och en prospektiv del, tittar närmare på det diagnostiska och prognostiska tilläggsvärdet av bilddiagnostik hos de tre största gynekologiska cancergrupperna livmoderhalscancer, livmodercancer och äggstockscancer. För den prospektiva delen av studien är huvudsyftet att identifiera prognostiska biomarkörer med FDG-PET/CT och FDG-PET/MR och undersöka hur dessa samvarierar med histopatologiska biomarkörer.
Tufve Nyholm. Correlations between histopahtology and PET/MR (PAMP-study)
Medicinska bilder spelar en ökande roll i den medicinska handläggningen av prostatacancer. En MR rekommenderas idag tidigt i utredningen vid misstänkt cancer. Nyligen rapporterade data indikerar att det finns en fördel att eskalera dosen till större tumörvolymer identifierade, med MR, vid strålbehandling. Alla tumörer i prostata är dock inte synliga på med MR och PET undersökningar, och i många fall är enskilda tumörer synliga med en bildgivande modalitet men inte andra. Både vid diagnostik och vid strålbehandling är det viktigt att de aggressiva tumörerna hittas medan de som växer långsamt och inte ger metastaser är mindre viktiga att identifiera.
Projektet inkluderar studier av kopplingen mellan hur tumörer avbildas med multi-parametrisk MR och PET med två olika radiotracers (PSMA och Acetat), och histopatologi. Studien baseras på ett dataset med 55 patienter med i genomsnitt minst 3 tumörer per patient, som samtliga undersökts med alla bild modaliteter innan prostataoperation. Genom ett speciellt utvecklat arbetsflöde kan vi koppla ihop den geometriska positionen från histo-patologiska storsnitt med positionen i PET och MR bilder med 2 mm noggrannhet, och därmed studera bildmodaliternas nytta både ur diagnostisk och strålterapiperspektiv.
Vi hoppas kunna bidra med kunskap om kopplingen mellan hur lesioner avbildas med MR och PET och den histo-pathologiska karaktäristiken. Detta är relevant ur ett diagnostiskt perspektiv där vi inte bara kommer att kunna uttala oss sensitiviteten för detektion för de olika bildgivande modaliteterna, utan även ta ett steg mot att kunna klassificera aggressivitet. Ur ett strålterapiperspektiv är utlinjering eller voxelvis klassificering av stor vikt för att skapa reproducerbar metod för att öka stråldosen till de tumörer i prostata där det är mest relevant. Vi hoppas att projektet ska leda till en väl designad klinisk interventionsstudie.
Daniel Öhlund. Targeting Tumor-stromal Interactions in Pancreatic cancer
Bukspottkörtelcancer är en tumörsjukdom med en mycket hög dödlighet trots omfattande forskning och åtskilliga försök med att testa nya behandlingsmetoder. Sjukdomen yttrar sig i sena och ospecifika symtom vilket gör att diagnosen ställs sent i sjukdomsförloppet. Vid upptäckt har cancersjukdomen därför ofta redan hunnit sprida sig till andra delar av kroppen. Detta omöjliggör botande behandling. Sjukdomen är dessutom känd för att svara dåligt på cytostatikabehandling och att snabbt utveckla en behandlingsresistens. Behovet av nya och mer effektiva behandlingsmetoder samt metoder som möjliggör upptäckt av sjukdomen i ett tidigare stadium är därför stor för denna cancerform.
En bukspottkörteltumör består av cancerceller som är inbäddade i en omgivande bindvävsrik stödjevävnad. Denna stödjevävnad interagerar aktivt med cancercellerna och har en mycket viktig roll i sjukdomsutvecklingen. Vissa komponenter i tumörens stödjevävnad bildas tidigt i tumörutvecklingen, och fragment av dessa kan uppmätas i blodet hos individer med cancer. I projektet avser vi att utveckla strategier för att tidigt kunna diagnostisera och sedan följa sjukdomens utveckling över tid genom att mäta de cirkulerande nivåerna av dessa fragment av stödjevävnad. I detta projekt kommer även komponenter i stödjevävnaden som är särskilt viktiga för cancercellernas tillväxt och överlevnad att eftersökas. När dessa komponenter väl är identifierade kommer cellodlingsmodeller och djurmodeller att användas för att utveckla och testa ut läkemedel som oskadliggör viktiga interaktioner mellan cancerceller och stödjevävnaden. Målsättningen är att på detta sätt hindra cancercellens tillväxt och spridning, men även att göra cancercellerna mer känsliga för traditionell cytostatikabehandling. Sådana läkemedel skulle ge förutsättningar för att avsevärt förbättra prognosen för patienter med bukspottkörtelcancer.
