Den ideella föreningen High Coast Car Meet startades år 2022 för att göra skillnad och bidra till cancerforskningen. Föreningens initiativtagare Marlene Grönlund, gav löfte till sin mamma som förlorade kampen mot cancer 2020, att göra skillnad för forskningen om cancersjukdomar. Tillsammans med likasinnade vänner, med bilintresse, startades föreningen High Coast Car Meet.
Skillnad gör föreningen – den 27 juli 2024 var Cancerforskningsfonden på plats på bilträff, och fick ta emot hela 107.972 kr från High Coast Car Meet. Detta är insamlingsrekord och 57 företag har under året sponsrat föreningen med bidrag och priser mm. – vilket även det är rekord.
På gruppbilden ser ni från vänster: Marlene Grönlund, Sarie Ylönen ,Christian Norvall, Emil Hägglund och Tim Hägglund. Saknas på bilden gör Emma Grönberg, Simon Johansson och Magnus Grönberg.
Facebook: High Coast Car Meet Facebook
Instagram: @high_coast_car_meet
Webbplats: highcoastcarmeet.cybersite.nu
#cancer #cancerforskning #highcoastcarmeet #cancerforskningsfonden
Forskningsprojekten som tilldelats anslag är forskare vid Umeå Universitet och Norrlands Universitetssjukhus, samt till viktiga patientfokuserade projekt till andra kliniker i norra Sverige som bedriver cancervård och forskning.
Harlid Sophia; strålningsvetenskaper. Miljön under graviditeten och risk för bröstcancer före 50 års ålder.
Bergh Anders; med biovetenskap. The tint concept – a key to improved early diagnosis and therapy for potentially lethal prostate cancer.
Brattsand Maria; med biovetenskap. Kallikreinrelaterade peptidasers betydelse för uppkomst samt progression av cancer.
Josefsson Andreas; WCMM-Institutionen för kirurgi och perioperativa vetenskaper samt Kirurgcentrum NUS. Adaptive personalized treatment of metastatic prostate cancer – based on markers for early acquired resistance mechanisms in clinical samples.
Lundholm Marie; med biovetenskap. Immunprofilering: Hitta nya biomarkörer och terapeutiska mål för prostatacancer. Medsökande: S Halin Bergström.
Rönningås Ulrika; onkologkliniken, Sundsvalls sjukhus. Hur mår långtidsöverlevande män 15-18 år efter strålbehandling för prostatacancer? Medsökande: P Fransson.
Wallstén Elin; Region Västerbotten, Centrum för informationsteknik och medicinsk teknik (CIMT), Strålningsfysik. [68Ga]PSMA-PET och multiparametrisk MRI för dosplanering inför strålbehandling av prostatacancer.
Edin Sofia; med biovetenskap. Immune profiling of Colorectal cancers – molecular understaning of immune evasion. Medsökande: R Palmqvist, A Ling.
van Guelpen Bethany; strålningsvetenskaper. Etiology, risk prediction and early detection of colorectal cancer.
Li Xingru; klin patologi. A novel immunohistochemistry based protein marker panel to identify four consensus molecular subtypes in colorectal cancer. Medsökande: R Palmqvist.
Rutegård Martin; kirurgcentrum. Anastomosläckage och avlastande stomi vid operation för kolorektalcancer.
Sitohy Basel; cancercentrum. Prognostic biomarkers for colorectal cancer – enhancing treatment strategies.
Chorell Erik; kemiska inst. Targeting Pancreatic Ductal Adenocarcinoma Using a Novel Approach to Regulate Expression of Specific Oncogenes. Medsökande: D Öhlund, S Wanrooij.
Espona-Fiedler Margarita; strålningsvetenskaper. KRAS G12D synthetic lethality screening in mouse organoids: Identification of genetic vulnerabilities in pancreatic cancer. Medsökande: D Öhlund.
Franklin Oskar; kirurgcentrum. Tidig diagnostik av pankreascancer genom identifiering av riskgrupper och tidiga metabola förändringar. Medsökande: U Ahlgren, E Borgmästars, I Bergdahl, M Johansson, A D’Alessandro.
Frisan Teresa; Department Molecular Biology, Umeå University. Influence of age and tissue microenvironment on pancreatic cancer disease progression. Medsökande: D Öhlund.
Patthey Cedric; strålningsvetenskaper. Characterization of pancreatic cancer subtypes and their impact on outcome through cell type-specific spatial transcriptomics. Medsökande: M Espona-Fiedler.
Valente Roberto; kirurgi och periop vetenskaper. The impact ace-inhibitors and angiotensin receptor blockers use on the histology and prognosis of operated pancreatic cancer. Medsökande: U Arnelo.
Öhlund Daniel; strålningsvetenskaper. Targeting Tumor-stromal Interactions in Pancreatic cancer.
Garpebring Anders; strålningsvetenskaper. Unmasking Precision: Harnessing Segmentation Uncertainties for Enhanced Radiotherapy.
Kurtser Polina; strålningsvetenskaper. Anomaly detection in synthetic CT data (AnomsCT).
Löfstedt Tommy; inst för datavetenskap. Towards using population-level data to improve automated radiotherapy. Medsökande: T Nyholm.
Nyholm Tufve; strålningsvetenskaper. Correlations between histopathology and PET/MR (PAMP-study).
Sandgren Kristina; strålningsfysik, Region Västerbotten. Radiological evaluation of PSMA-PET, mpMRI and ACE-PET with histopathology as references standard.
Simkò Attila; strålningsvetenskaper. Full body CT segmentation with incremental learning. Medsökande: T Nyholm.
Fahlén Anneli; onkologklin, länssjukhuset Sundsvall-Härnösand. Forskningssjuksköterska KPE, Onkologicentrum Sundsvall. Medsökande: L Beckman.
Johansson Magdalena; medicin-geriatriska kliniken, Skellefteå lasarett. Risk att diagnosticeras med cancer hos personer med venös trombos.
Martinsson Lisa; cancercentrum. Skattning och hantering av smärta för patienter med cancer inom palliativ vård.
Strigård Karin; kirurgcentrum. Stomi vid cancer – Hur kan vi göra livet lättare? Medsökande: U Gunnarsson.
Hedström Helena; Umeå universitet, Kliniska vetenskaper, enheten för obstetrik och gynekologi, Centrum för obstetrik och gynekologi i Umeå. Hälsoekonomiska aspekter inom RACC-studiekohorten (Robotassisted approach to cervical cancer). Medsökande: U Ottander, F Norström.
Idahl Annika; klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi. HOPPSA – Hysterectomy and opportunistic salpingectomy. Medsökande: A Strandell, P Liv.
Idahl Annika; klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi
Chlamydia trachomatis and pelvic inflammatory disease; Impact on risk and survival of epithelial ovarian cancer. Medsökande: J Olsson, E Lundin, H Jonsson, S Jonsson.
Ottander Ulrika; Centrum för obstetrik & gynekologi, NUS/ Cancercentrum NUS/ Institutionen för klinisk vetenskap Umeå Universitet. Immunosuppressive mechanisms and their role for endometriosis-associated ovarian cancer.
Dahlin Anna; strålningsvetenskaper. The role of CDKN2B-AS1 splicing in the development of childhood and adult glioma.
Remeseiro Silvia; Wallenberg Center for Molecular Medicine (WCMM) and Umeå Center for Molecular Medicine (UCMM). Targeting neuron-to-glioma synapses in glioblastoma: New therapeutic avenues blocking key gene regulatory networks.
Sjöberg Rickard; klin vetenskap. Serotonin and glioma.
Stålnacke Mattias; Neuro- Huvud- Halscentrum, Neurokirurgiska mottagningen, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Samband mellan funktionell konnektivitet, kognitiv funktion och livskvalitet hos hjärntumörpatienter. Medsökande: R Sjöberg.
Degerman Sofie; klin mikrobiologi och med biovetenskap. Comprehensive analysis of genomic and methylomic alterations shaping the biology of T-cell malignancies. Medsökande: I Golovleva, M Hultdin.
Hultdin Magnus; med biovetenskap. Telomere analysis in Diffuse Large B Cell Lymphoma in relation to genetic and epigenetic profiles. Medsökande: S Degerman.
Späth Florentin; cancercentrum. Leveraging Multi-Omic Approaches to Understand and Predict Progression from Precursor/Early-Stage Conditions to Full-Blown Haematological Malignancy. Medsökande: M Hultdin, J Hultdin, P Gideonsson, S Harlid, N Puig, K Vandyke, A Langerak, S Roulland, M Jädersten, W Wu.
Chen Sa; med biovetenskap. The utilization of evolutionarily conserved p53 Box I RNA as a novel cancer therapeutic. Medsökande: R Fåhraeus.
Hedman Håkan; strålningsvetenskaper. Reglering av BMP-signalering via LRIG-proteiner.
Hörnblad Andreas; Umeå Centre for Molecular Medicine. Metabolic Regulation of Chromatin Remodeling and Alternative Splicing.
Söderkvist Britta; strålningsvetenskaper. Hedgehog signaling as a target for cancer treatment.
Landström Maréne; med biovetenskap Exploring target genes in the aberrant TGFbeta signaling pathway to diagnose, prevent, and treat metastatic cancer in precision medicine
Lidström Tommy; strålningsvetenskaper. Development of a pipeline to screen for extrachromosomal DNA neoantigen for use in therapeutic RNA vaccines against solid tumors. Medsökande: J Nilsson.
Mei Ya-Fang; Clinical Microbiology, Laboratory medicine, NUS; Department of Clinical Microbiology, Virology. Novel Oncolytic Replication-Competent Adenovirus 11p Vectors for Human Cancer Therapy.
Mu Yabing; med biovetenskap. TGFbeta-induced matrix proteins in tumor progression.
Vadivel Gnanasundram Sivakumar; med biovetenskap. Functional analysis of cancer-derived p53 synonymous mutations.
Blusi Madeleine; Umeå universitet institutionen för omvårdnad och Region Västerbotten cancercentrum. Fysisk aktivitet och kompression som interventioner för att förbättra livskvaliteten hos patienter med risk för Oxaliplatin-inducerad perifer neuropati.
Edlund Jessica; strålningsvetenskaper. Miljön under graviditeten och risk för bröstcancer före 50 års ålder. Handledare: S Harlid.
Fransson Per; inst för omvårdnad. Patients’ and Contact nurses’ experiences and perspectives related to structured needs assessments in cancer care.
Grefve Josefine; strålningsvetenskaper. Image based risk assessment of localized prostate cancer. Handledare: T Nyholm.
Hultdin Magnus; med biovetenskap. Telomere analysis in Diffuse Large B Cell Lymphoma in relation to genetic, epigenetic, and RNA-expression profiles.
Johansson Magdalena; Medicin-geriatriska kliniken, Skellefteå Lasarett. Associationen mellan cancer och ventrombos med fokus på lungcancer.
Kerdreux Maïwenn; med biovetenskap. Spatial transcriptomics analysis of precancerous lesions from the colorectum. Handledare A Ling.
Maneshi Parniyan; Umeå University, Wallenberg center for molecular medicine (WCMM). Targeting tumor-stromal extracellular matrix interactions and tissue tension in pancreatic cancer. Handledare; D Öhlund.
Nilsson Erik; strålningsvetenskaper. Optimization in Radiotherapy: Correlation between functional imaging and pathology. Handledare: T Nyholm.
Nissen Itzel; UCMM / WCMM. Long-range gene regulation and 3D organization of the glioblastoma genome. Handledare: S Remeseiro.
Näsmark Torbjörn; strålningsvetenskaper. Utveckling av ett kliniskt arbetsflöde med DECT vid dosplanering inför protonbehandling. Handledare: J Andersson.
Refhagen Nina; med biovetenskap. Prognostisk och biologisk relevans av epigenomet vid T-cells maligniteter hos barn och vuxna. Handledare: S Degerman.
Rosenbaum Adam; strålningsvetenskaper. Investigating the relationship between germline genetics and glioma risk. Handledare: A Dahlin.
Sterbova Simona; cancercentrum. Biomarkers of disease progression in B-cell lymphoid malignancies. Handledare: F Späth.
Tegenborg Sussi; palliativ medicin, cancercentrum. Smärtskattning för patienter med cancer. Handledare: L Martinsson.
Remeseiro Silvia; Wallenberg Center for Molecular Medicine (WCMM) and Umeå Center for Molecular Medicine (UCMM). Agilent 4150 TapeStation system.
T-cells akut lymfatisk leukemi (T-ALL) och lymfom (T-LBL) är aggressiva hematologiska maligniteter som idag behandlas med intensiva cellgiftsbehandlingar. Det finns ett stort behov av att förbättra prognosbedömningen för att kunna optimera intensiteten av cellgiftbehandlingen, men också att hitta nya skonsammare behandlingsstrategier. Vi har funnit att DNA metyleringsmönstret vid diagnos kan användas som prognosmarkör. Mekanismen för hur dessa DNA metyleringsmönster förändrats vid T-ALL uppkomst, eller varför olika mönster är förknippade med olika stor risk för återfall, är inte fastställt. Vi kommer att kartlägga de molekylära mekanismer som ligger bakom olika DNA mönster vid T- cells leukemi/lymfom genom att använda helgenomssekveneringstekniker för att i detalj studera sambandet mellan DNA metyleringsmönster och genetiska förändringar vid uppkomst och återfall av sjukdom.
Resultaten från vår studie kan ligga till grund för förbättrad diagnostisering och behandling av T-ALL/T-LBL patienter. I förlängningen kan det leda till att lättare kunna besluta vilken behandling som är den bästa och att färre patienter behöver genomgå de intensivaste behandlingsprotokollen med de svåraste biverkningarna. Vidare så är målet med de detaljerade molekylärbiologiska analyserna av varje tumörprov, att identifiera nya mål för behandling, vilket kan leda till förbättrade individanpassade behandlingsstrategier med högre överlevnad och färre biverkningar
Tjock- och ändtarmscancer är en vanlig cancerform, och trots allt bättre behandlingsmöjligheter är prognosen fortfarande dålig om sjukdomen upptäcks sent. En av de stora framtidsutmaningarna är därför att upptäcka sjukdomen tidigt, eller ännu bättre, förebygga att den alls uppstår. Detta projekt går ut på att fördjupa kunskaperna om de biologiska processerna som ligger bakom livsstilens roll i tjock- och ändtarmscancer. Särskilt länken mellan övervikt och fetma och utveckling av tjock- och ändtarmscancer ligger i fokus. Resultaten kommer också att användas för att se om det går att med rimliga medel bedöma en enskild individs risk att insjukna i tjock-eller ändtarmscancer, åtminstone i grova drag. Det handlar om så-kallad observationsforskning, vilket innebär användning av befintliga material. I det här fallet gäller det data och blodprover från stora befolkningsbaserade studier i norra Sverige, tumörvävnad från patienter samt genetiska data från patienter och kontrollpersoner i ett internationellt samarbete. Förhoppningen är att forskningen, genom nya kunskaper om utvecklingen av tjock- och ändtarmscancer, på sikt kan bidra till individualiserad prevention, som ett komplement till allmän screening och för att förbättra strategier för folkhälsa
Det finns en växande evidence för att ökad stråldos specifikt till individuella tumörer i prostata ger en förbättrad behandling jämfört med standardbehandling idag. MR eller PET bilder används för att identifiera och avgränsa dessa intra-prostatiska tumörer. Dock så kan enskilda tumörer vara osynliga på vissa modaliteter och utsträckningen på tumörerna framstår som olika beroende på vilken bildtagningsmetod som används. I den aktuella studien kommer vi baserat på ett datamaterial med 55 patienter där vi har tillgång till både MR och PET samt operationspreparat studera sambandet mellan hur tumörer i prostata återges i bilderna och vad de har för histopatologisk karaktäristisk. Vi kommer både att undersöka vilka modaliteter som bör användas för att geometriskt avgränsa tumörvolymen för att inte missa aggressiva delar av tumören och studera samband mellan aggressivitet och bildinformation. Projektet är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan strålningsfysik, onkologi, radiologi, patologi och urologi
Prognostiska markörer vid tjock- och ändtarmscancer Kirurgi är fortfarande den primära behandlingen av lokaliserad kolorektal cancer (KC) och är i dagsläget den viktigaste kurativa behandlingen vid KC. Cytostatikabehandling är en del i den kurativa behandlingen av KC i form av adjuvant cytostatikabehandling. Palliativ cytostatikabehandling ensamt eller i kombination med målriktad behandling är den viktigaste palliativa behandlingen vid metastaserad KC. Strålbehandling används huvudsakligen för att lindra metastassymtom vid metastaserad KC. Trots framsteg i behandlingen av KC är den relativa fem års överlevnaden för patienter med KC cirka 65 %. Därför behövs mer kunskap om tumörutveckling.
Syftet är att identifiera de makromolekyler/biomarkörer som är inblandade i tumörers tillväxt och spridning och som leder till att tumören bildar dottersvulster på nya ställen i kroppen. Eftersom förekomst av tumörceller i regionala lymfkörtlar är den viktigaste prognostiska faktorn fokuseras studien på att identifiera biomarkörer i lymfkörtlar. Tumörcellerna själva och celler i den omgivande mikromiljön analyseras. Biomarkörer analyseras i relation till tumörspridning och överlevnad. Ett antal nya biomarkörer har identifierats genom olika molekylärbiologiska selektionsprocesser och kommer att utvärderas på lymfkörtlar från KC patienter.
Vi hoppas hitta biomarkörer som ensamma eller i kombination ger besked om hur aggressiv tumören är och därför kan användas som prognostiskt verktyg
Blodcancersjukdomar innefattar olika cancerformer som varierar i prognos. Många blodcancrar föregås av ett förstadium en så kallad prekursor. I motsats till cancer är prekursorer godartade och kräver ingen behandling. Prekursorer är vanlig förekommande i befolkningen och förekomsten ökar avsevärt med stigande ålder. På grund av en åldrande befolkningsstruktur kommer förekomsten av prekursorer att öka ytterligare och kommer att leda till en betydande börda för samhället eftersom vi idag inte kan förutsäga vem som kommer att utveckla blodcancer.
I detta projekt utnyttjar vi unika biobanksresurser som vi har i Västerbotten genom Northern Sweden Health and Disease Study (NSHDS) där deltagarna lämnade upprepade prover, och det är därför möjligt att i efterhand följa sjukdomsuppkomsten. I jämförelse med individer som inte utvecklade någon cancer syftar vi till att med hjälp av olika högprecisionsteknologier bättre förstå varför man få prekursorer respektive blodcancer och att hitta biomarkörer som tidig förutsäga vem som kommer att utveckla blodcancer och vem som kommer att utveckla blodcancer med dålig prognos. Att tidig förutsäga utvecklingen av blodcancer och/eller dålig prognos kan minska ångesten hos drabbade patienter och vårdkostnader samt underlättar att identifiera patienter som kan ha nytta av tät uppföljning eller tidig cancerbehandling. Att tidig förutsäga blodcancerutveckling kan också hjälpa att utveckla förebyggande strategier som hindrar cancerutvecklingen
Bukspottkörtelcancer är en tumörsjukdom med en mycket hög dödlighet trots åtskilliga försök med att testa nya behandlingsmetoder. Vid upptäckt har cancersjukdomen dessutom ofta redan hunnit sprida sig till andra delar av kroppen vilket omöjliggör botande kirurgisk behandling. Sjukdomen är också känd för att svara dåligt på cytostatikabehandling. Behovet av nya och mer effektiva behandlingsmetoder samt metoder som möjliggör upptäckt av sjukdomen i ett tidigare stadium är därför stor.
En bukspottkörteltumör består av cancerceller som är inbäddade i en omgivande bindvävsrik stödjevävnad. Denna stödjevävnad interagerar aktivt med cancercellerna och har en mycket viktig roll i sjukdomsutvecklingen. I detta projekt kommer komponenter i stödjevävnaden som är särskilt viktiga för cancercellernas tillväxt och överlevnad att eftersökas. Potentiella läkemedel som blockerar viktiga interaktioner mellan cancerceller och stödjevävnaden kommer sedan att utvecklas. Nya strategier för att upptäcka tumören i ett tidigare stadium kommer även att testas i detta projekt. Detta genom att ta fram metoder som detektera komponenter i stödjevävnaden som är specifika för tumören och som ökar i koncentration tidigt i tumörens utveckling.
Tillsammans ger bättre diagnostik och bättre behandlingsmetoder potential att väsentligen förbättra prognosen för sjukdomen
Den Internationella dagen för kvinnor och flickor i vetenskap firas den 11 februari. Dagen firas för tionde året, sedan 2015.
Fler kvinnor och flickor behöver vara representerade i naturvetenskapliga ämnen. Det är avgörande för förverkligandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Jämställdhet är en global prioritering.
Cancerforskningsfonden i Norrland har i år gjort en extra satsning på 75 miljoner till cancerforskare. Anslagen har fördelats till tio olika projekt och hälften av projekten leds av kvinnor och i de andra fem finns det också kvinnliga forskare.
Ni kan läsa mer här om forskarna och om samtliga forskningsprojekt och deras tio projektledare.
Bilder hämtade från Umeå Universitet. Fotograf: Mattias Pettersson
https://www.altinget.se/…/eu-kommissionar-ivanova-fler…
Världscancerdagen 4 februari 2024 – ett globalt initiativ som förenar miljontals människor runt om i världen varje år.
Dagen initierades 2000 av den internationella unionen mot cancer för att öka medvetenhet och kunskap om cancerrisker samt åtgärder för att bättre förebygga, upptäcka och behandla sjukdomen.
I år är det tredje och sista året av kampanjen ”Close the care gap”. Denna kampanj engagerar cancerpatienter, organisationer, beslutsfattare, yrkesverksamma och allmänheten för att minska de många ojämlikheter som finns inom hälso- och vården. Samt de hinder många som drabbats av cancersjukdom stöter på, när de försöker få tillgång till cancervård, att få den vård de behöver.
2024 handlar om att engagera världsledare att prioritera cancer, anta strategier för att adressera ojämlikhet och avsätta resurser för att säkerställa att ingen dör av en förebyggbar och behandlingsbar cancer.
https://www.uicc.org/news/less-one-month-until-world-cancer-day-2024
https://www.instagram.com/worldcancerday/ https://www.instagram.com/uicc_official/
https://www.facebook.com/worldcancerday
https://wwwfacebook.com/uicc.org
I Sverige finns Nätverket mot cancer består av nationella cancerprofilerade patient- och intresseorganisationer i Sverige samt har ett särskilt Advisory board för medicinsk expertis bestående av erkända cancerexperter.
En satsning som är möjlig tack vare gåvor och testamenten.
Styrelsen för Cancerforskningsfonden Norrland har fattat beslut om den enskilt största satsningen på cancerforskning i norra Sverige. Tio forskningsprojekt får dela på 75 miljoner kronor.
Den stora satsningen möjliggörs tack vare generösa givare som genom gåvor eller testamenten skänkt bidrag till fonden. Cancerforskningsfonden Norrland har ytterst små egna kostnader för administration och därför kan medlen användas för cancerforskning och inget annat, helt enligt givarnas vilja.
Följande projekt har beviljats:
Forskargrupp S Harlid, M Domellöv, K Dembrower, MT Vinnars, J Martin, A Oudin
Projektet undersöker hur fostret kan påverkas av exponeringar som sker under en kvinnas graviditet, en period då känsligheten för yttre påverkan är hög. Fokus är att öka förståelsen om och hur olika miljöexponeringar under graviditeten påverkar en kvinnas risk att drabbas av bröstcancer.
Forskargrupp M Johansson, J Nilsson, S Jacobsson, P Soda
Lungcancer är den främsta orsaken till cancerdöd i Sverige. Tidig upptäckt och tidig identifiering av återfall efter primärbehandling är avgörande för att förbättra överlevnaden. Det övergripande syftet projektet är att utveckla individuella tumörbiomarkörer med hjälp av artificiell intelligens (AI) baserade bildanalysmetoder i kombination med analys av i blodet cirkulerande tumör-DNA och proteiner från tumören.
(biomarkörer i blod och vävnad)
Forskargrupp B van Guelpen med medarbetare
Tjocktarmscancer är den näst vanligaste cancerformen hos män och kvinnor globalt, och drabbar ungefär en av tjugo personer under deras livstid. Om den upptäcks i ett tidigt skede är prognosen god. Gruppen vill nu finna nya strategier för förebyggande och tidig upptäckt. Blodprov kan vara ett enkelt sätt för tidig upptäckt och bli ett viktigt komplement till både precisionsscreening av riskpersoner och till att komplettera eller ersätta analyser av avföring. Med olika analyser av gener/proteiner från olika regionala, nationella och internationella biobanker som Västerbottens biobank vill man finna möjliga tidiga markörer för upptäckt av cancer i tarmen. Sökanden har identifierat över 1000 individer som drabbats av tjocktarmscancer där det finns prover många år före insjuknandet.
Forskargrupp B Melin, M Sund, A Dahlin, E Häggström-Gunfridsson, W Wu, E Thysell, R Rosenquist-Brandell, B van Guelpen, A Idahl
Forskargruppen använder sig av de sedan många år insamlade 100 000 tals prover från Västerbottens biobank. Fokus är på de individer som drabbats av cancer och där det finns prover många år före insjuknande. Syftet är att skapa en genetisk karta över Västerbottens befolkning och få robusta analyspaneler (gener) för tidig upptäckt av cancer i befolkningen.
Forskargrupp T Nyholm, A Garpebring, G Heilemann, T Löfstedt, K Söderkvist
Inom projektet vill man utveckla modeller i realtid med hjälp av bland annat artificiell intelligens för att förbättra strålbehandlingen genom att ta hänsyn till rörelser och förändringar av kroppens organ samt biologi. Detta ger stora möjligheter att bättre behandla tumören och samtidigt minska skadliga effekter av strålbehandlingen på normala organ.
Forskargrupp S Degerman, F Späth, M Hultdin
Målet med projektet är att förbättra tidig diagnos, förfina förutsägelser om sjukdomsförsämring, förbättra kunskapen om riskfaktorer och individualisera behandling av elakartade tumörer (leukemier) som drabbar benmärg och blodets celler.
Forskargrupp H Hedman, U Ottander, P Israelsson, M Båtsman, D Lindquist
LRIG-proteiner upptäcktes vid onkologiska forskningslaboratoriet vid Umeå universitet. Den mänskliga LRIG-genfamiljen omfattar tre gener som kodar för tre membranproteiner (LRIG1–3). LRIG1 fungerar som en tumörsuppressor i olika vävnader och har även visats vara en prognostisk indikator i olika cancertyper, inklusive livmoderhalscancer och äggstockscancer. Projektet syftar till att utforska de detaljerade molekylära mekanismerna bakom den tumörundertryckande funktionen hos LRIG-proteiner, utvärdera nya biomarkörer i gynekologiska cancerformer och identifiera nya molekylära sårbarheter i behandlingsresistent äggstockscancer som kan leda till bättre behandlingar.
Forskargrupp D Öhlund, C Patthey, E Chorell, S Wilson, O Franklin, U Ahlgren
Bukspottkörtelcancer (pankreascancer) är den tredje vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall och förväntas bli den näst vanligaste år 2030. Det finns ett akut behov av och förbättrad förståelse för biologiska mekanismer, tidigare diagnostik och behandling för att vända denna trend. Forskargruppen vill bilda ett starkt nätverk mellan olika experimentella och kliniska forskargrupper som tidigare inte samarbetat. De olika delprojekten vill utröna betydelsen av tumörens stroma (stödjevävnad med celler) för behandling av bukspottkörtelcancer, studera molekylära vägar som är involverade i nervers och tumörers interaktioner, och identifiera medel för att blockera dessa vägar och förbättra sjukdomsutfallet. Dessutom är målsättningen att förbättra förståelsen för tidiga metaboliska förändringar i vävnad och blod samt att söka identifiera riskgrupper för pankreascancer.
(tarmbakterier och markörer)
Forskargrupp R Palmqvist, U Gunnarsson, B Sitohy, I Ljuslinder, S Edin
Cancer i tjocktarmen är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige med ca 6000 personer nya fall per år och ca 35% av dessa patienter kommer att dö av sin sjukdom. Förhoppningen med studierna är att finna bättre markörer som kan förutsäga risken (identifiera prediktiva markörer) för en elakartad cancer och även kan ge nya infallsvinklar till behandling av tjocktarmscancer. En intressant del som projektet har fokus på är att studera hur floran av tarmbakterier (kallad mikrobiom) kan spela i uppkomsten av cancer och om variationen i tarmbakterier mellan olika individer kan påverka effekterna av en cancerbehandling.
Forskargrupp P Wikström, A Josefsson, C Thellenberg-Karlsson, E Thysell, M Landström, P Fransson, S Strandberg, S Crnalic, T Nyholm
Forskargruppen har tidigare visat att metastaser (spridda tumörer) från prostatacancer har en varierande biologi och med olika förutsättningar att motstå effekter av behandling. Nu vill forskargruppen finna metoder att förbättra behandlingen av patienter med metastaserande prostatacancer genom att justera behandlingen utifrån metastassubtyp. Man vill också se om det är möjligt att tidigt upptäcka små metastaser innan de kan upptäckas med dagens metoder.
Priset tilldelas av Cancerfondens forskningsnämnd för hennes betydande forskning inom prostatacancer. Professor Maréne Landströms forskning har bidragit till förståelsen och behandlingen av denna allvarliga sjukdom. Landström har även varit mottagare av forskningsanslag från Cancerforskningsfonden i Norrland.
Det prestigefyllda priset tilldelas henne under en direktsänd TV-gala med namnet ”Sjung tillsammans mot cancer”, arrangerad av Cancerfonden. Evenemanget äger rum ikväll klockan 20:00 och är en hyllning till Landströms enastående insatser inom prostatacancerforskningen.
Bild hämtad från Umeå Universitet. Maréne Landström, professor/överläkare vid Institutionen för medicinsk biovetenskap Fotograf Mattias Pettersson.
Läs mer här https://www.umu.se/…/umeaforskare-utsedd-till-arets…/
Vårt varma tack till High Coast Car Meet som samlat in 63.169 kr!
High Coast Car Meet är en ny startad ideell förening som anordnar en bilträff för hela familjen där alla intäkter går till välgörenhet. Nyligen genomfördes en sådan träff och i samband med detta insamlades tillsammans med sponsorer 63.169 kr! Föreningen tackar alla företag och personer som ställt upp. Det var totalt 54 företag som stöttade på olika sätt med bidrag, priser m,m.
Från vänster:
Tim Hägglund, Emma Grönlund, Marlene Grönlund, Sari Ylönen, Örjan Lundquist, Simon Johansson, Christian Norvall
Frånvarande Emil Hägglund
Vill du veta mer om High Coast Car Meet, så finns de på Facebook, Instagram och hemsida highcoastcarmeet.cybersite.nu (under uppbyggnad)
Cancerforskningsfonden i Norrland utlyser 50 miljoner kronor att fördelas på fem till tio, 5 åriga forskningsprojekt.
Ansökningsprocessen sker i två steg:
I första omgången görs ansökan i form av ett projektförslag som lämnas in senast 2023 09 01 och som skrives enligt särskild instruktion (bilaga 1, projektförslag).
Projektförslagen utvärderas av Cancerforskningsfonden i Norrland med hjälp av särskilt utsedda sakkunniga, som lämnar förslag till styrelsen. Styrelsen fattar därefter beslut och meddelar de sökande vilka projekt som går vidare för att lämna fullständiga ansökningar.
Den fullständiga ansökan ska lämnas senast 2023 10 30 och skrivas på särskild blankett (bilaga 2, fullständig ansökan, för denna ska fondens mall för projektansökningar användas – men med särskilda instruktioner). Efter sakkunniggranskning beslutar Cancerforskningsfonden om tilldelning senast 2024 03 01.
Målsättningen med denna utlysning är att långsiktigt stärka framgångsrik klinisk cancerforskning i Norrland. Även om fokus är att ge möjlighet att tillvarata de värdefulla egenskaper som byggts upp inom cancerforskning i norra Sverige ses också positivt på samarbeten med andra forskare nationellt och internationellt. Med sådan cancerforskning menas projekt som tydligt inriktas mot förbättrad diagnostik och/eller förbättrad behandling av cancersjukdomar. Cancerforskningsfonden i Norrland avser med denna utlysning stödja projekt där flera forskare samarbetar för att gemensamt kunna lösa en större forskningsuppgift med tydlig klinisk relevans.För projekt som tilldelas medel görs efter 30 månader en halvtidskontroll där projektets progress värderas av sakkunniga. Medel för de sista 2 åren av projektet tilldelas först när progress godkänts.
För mer information klicka här
Vårt varma tack till Handbollsklubben i Härnösand som samlat in 65.000 kr!
Den 4 februari 2023 ordnades en handbollsmatch mellan Härnösand och Lillpite. Intäkter från matchen skänktes till Cancerforskningsfonden Norrland. Pengarna kom från biljettintäkter och bidrag från sponsorer. Checken överlämnades till Bertil Nordkvist, styrelseledamot i Cancerforskningsfonden Norrland.
Nu gör Härnösands handbollsklubb en insats mot för att förebygga cancer. Till hemmamatchen den fjärde februari gör klubben en insamling tillsammans med sponsorer för att kunna ge stöd till cancerforskning i Norrland.
– Efter en hemmamatch hade vi en lagfest, då vi började prata om cancer. Det visade sig att nästan alla i laget kände någon som hade cancer. Bland annat har två av spelarna förlorat en förälder i cancer, berättar Johanna Ullsten som tillhör HHK:s A-lag.
Man bestämde sig för att i samband med nästa träning diskutera vad man som lag kan göra.
– Vi fick många idéer så nu jobbar vi för att samla in pengar i samband med hemmamatchen mot Lillpite, säger hon.
Bland annat har man fått sponsorer som lovat att bidra med 50 kronor per mål i matchen. Och blir det då 60 mål, vilket inte är omöjligt så blir det 3000 kronor per sponsor.
– Andra sponsorer har gått in med en summa pengar oavsett hur många mål som görs, berättar hon.
Man har också fått gåvor från olika företag så man kan arrangera lotterier där pengarna oavkortat går till insamlingen.
Dessutom har föreningen fått sponsorer för matchkostnaderna så alla biljettintäkter kan gå till cancerforskningen.
Nu hoppas klubben på stor publik och flera sponsorer så man an få in 30-40 000 till cancerforskningen i Norrland.
– Lyckas vi vill vi gärna bjuda med någon representant och lämna över pengarna i samband med en kommande match, säger Johanna Ullsten som är vänstersexa i HHK.
Men det inte bara A-lagets spelare som engagerat sig.
– Vi har fått stöd av ungdomslagen som kommit med förslag på tänkbara sponsorer. Lagen kommer även under matchen hjälpa oss med saker runt omkring matchen. Så det här är nu hela föreningens angelägenhet.
Och sammanhållningen har alltid varit bra i Härnösands handbollsklubb. Nu hoppas föreningen på en stor publik och en målfest i samband med mötet med Lillpite. Det lär bli en spännande match eftersom Lillpite är det enda lag som hittills besegrat HHK denna säsong.
– Men vi spelar för att vinna och ska göra allt för att Lillpite inte ska gå segrande från Öbackahallen.
Men det allra viktigaste är att man får in mycket pengar. Kampanjen tillsammans mot cancer har redan samlat många miljoner.
– Vi vill göra vår del och hoppas att få in mycket pengar till cancerforskningen i Norrland, säger Johanna Ullsten.
